Navigera till sidans huvudinnehåll
OptiAcctest 04

För dig som arbetar med Folkhälsa och sjukvård i Jönköpings län

Styrande dokument

Pneumoni

Vårdnivå, samverkan och remissrutiner

Vårdnivå och samverkan

Jönköpings län

Primärvård

  • Primär bedömning, utredning och behandling.

Akutmottagning

  • Pneumoni med allmänpåverkan eller komplikationer. Allvarlighetsbedömning bör göras enligt CRB-65.

Omfattning av kunskapsstödet

Kunskapsstödet gäller pneumoni hos vuxna. För kikhosta och pneumoni hos barn finns separata kunskapsstöd.

Kikhosta, 1177 för vårdpersonal

Pneumoni hos barn, 1177 för vårdpersonal

Om hälsotillståndet

Förekomst

Incidensen av samhällsförvärvad pneumoni är omkring 1 % och ökar tre till fyra gånger vid hög ålder. Pneumoni kräver sjukhusvård hos cirka 20–40 % av patienterna.

Orsaker

Den vanligaste och mest allvarliga orsaken till pneumoni i öppenvård är pneumokocker. Även andra mikroorganismer kan orsaka pneumoni och det förekommer blandinfektioner.

Virusorsakad pneumoni

De virus som oftast ses vid sjukvårdskrävande pneumoni är rhino-, RS- och metapneumovirus samt influensa och SARS CoV-2 som kan ge svår pneumoni.

Bakteriell pneumoni

Många olika bakterier kan orsaka pneumoni:

  • Pneumokocker är den dominerande orsaken och har högst mortalitet.
  • Haemophilus influenzae förekommer framför allt hos patienter med KOL.
  • Staphylococcus aureus kan ibland orsaka pneumoni vid samtidig influensa.
  • Mykoplasma ses främst hos personer under 50 år och är huvudsakligen självläkande.
  • Chlamydophila pneumoniae (även kallat TWAR) är självläkande och drabbar oftast tonåringar samt unga vuxna. 
  • Legionella pneumophila och Chlamydophila psittaci (ortnitos) är ovanliga orsaker till pneumoni. 
  • Andra agens orsakar pneumoni främst hos svårt sjuka patienter.

Utredning

Symtom

Vanliga symtom är:

  • allmänpåverkan
  • nytillkommen uttalad trötthet
  • feber och eventuellt frossa
  • hosta med eller utan slem
  • dyspné, andfåddhet
  • andningskorrelerad bröstsmärta
  • takykardi.

Vid pneumokocksepsis kan luftvägssymtom saknas initialt. Förvirring, buksmärta, diarré och kräkningar kan förekomma.

Feber och luftvägssymtom föreligger inte alltid initialt vid pneumoni hos äldre.

Mykoplasmapneumoni har ofta ett långsammare förlopp med huvudvärk, trötthet, låggradig feber och långdragen torrhosta.

Legionella och ornitos ger ibland svårare symtom med feber, allmänpåverkan, huvudvärk och förvirring.

Anamnes

Fråga om:

  • rökning, aktuell eller tidigare
  • nedsatt immunförsvar inklusive avsaknad av mjälte
  • andra sjukdomar och eventuell aspirationsbenägenhet
  • utlandsvistelse
  • luftvägsinfektioner i omgivningen
  • kontakt med fåglar, vid misstanke om ornitos
  • vistelse i bubbelpool eller rum med luftkonditionering, vid misstanke om legionella.

Status

Notera följande:

  • allmäntillstånd – kroppstemperatur, medvetandegrad, konfusion
  • lungor – förhöjd andningsfrekvens, fokal dämpning, nedsatta andningsljud, rassel eller ronki
  • saturation
  • blodtryck, puls och perifer cirkulation.

Handläggning vid utredning

Pneumoni karaktäriseras av allmänpåverkan, feber, takypné och fokala fynd vid auskultation.

Allvarlighetsbedömning med hjälp av DS-CRB-65 kan vid pneumoni ge stöd i val av vårdnivå.

Att differentiera bakteriell och virusorsakad pneumoni utifrån status är sällan möjligt. Covid-19 bör övervägas vid pneumoni.

Allvarlighetsbedömning enligt DS-CRB-65

Kod

Kriterium

Poäng

Beskrivning

D

 diagnos

1

Allvarlig grundsjukdom (hjärtsvikt, lungsjukdom, njursjukdom, leversjukdom, neurologisk eller cerebrovaskulär sjukdom, aktuell malignitet)

S

saturation

1

Saturation < 90 %

C

confusion

1

Nytillkommen konfusion

R

respiratory rate

1

Andningsfrekvens ≥ 30 andetag per minut

B

blood pressure

1

Systoliskt blodtryck < 90 mm Hg eller diastoliskt < 60 mm Hg

65

ålder

1

Ålder ≥ 65 år
Jönköpings län

Allvarlighetsbedömning med CRB-65

Provtagningar

Mikrobiologisk provtagning

Mikrobiologisk provtagning rekommenderas inte som rutin. Gör en individuell bedömning mot bakgrund av epidemiologi och riskfaktorer såsom misstanke om mykoplasma eller nedsatt immunförsvar. Analys av SARS-CoV-2 och influensa bör ske enligt aktuella rekommendationer.

Blodprov

Överväg CRP om bilden inte är helt typisk för pneumoni, till exempel om det är svårt att skilja från akut bronkit. CRP kan också användas för att följa förloppet. CRP kan tolkas enligt följande:

  • CRP > 100 mg/L med typiska symtom eller fynd talar för pneumoni
  • CRP < 20 mg/L efter > 24 timmar utesluter med hög sannolikhet pneumoni som behöver antibiotikabehandlas
  • symtom i > 1 vecka i kombination med CRP > 50 kan tala för pneumoni.

Undersökningar

Överväg lungröntgen om diagnosen är oklar.

Differentialdiagnoser

Akut bronkit är den vanligaste differentialdiagnosen och kännetecknas av opåverkad patient med besvärande hosta, med eller utan upphostningar och spridda, liksidiga biljud.

Andra differentialdiagnoser till pneumoni är:

  • pleurit
  • lungemboli
  • lungödem
  • sepsis
  • kikhosta
  • tuberkulos
  • vaskulit
  • malignitet.

Behandling

Handläggning vid behandling

Vid tecken till allvarlig infektion, handlägg enligt rekommendation för sepsis. Ge råd om och stöd för rökstopp vid behov.

Förebyggande åtgärder

Pneumokockvaccination förebygger inte pneumoni hos vuxna, men minskar risken för svår sjukdom och död i samband med pneumokockinfektion. Vissa grupper löper en ökad risk att bli allvarligt sjuka av pneumokocker och omfattas därför av ett nationellt vaccinationsprogram.

Behandlingsval

Om peroral behandling i öppenvård bedöms lämplig, behandla enligt nedanstående:

  • i första hand – behandla med tablett penicillin V 1 g x 3 i 7 dagar
  • hos patient med KOL – behandla med amoxicillin 750 mg x 3 i 7 dagar
  • vid penicillinallergi eller terapisvikt – behandla med tablett doxycyklin 100 mg, 2 x 1 i 1 dag, därefter 1 x 1 i 6 dagar, i totalt 7 dagar.

Uppföljning

Uppföljning efter sex till åtta veckor rekommenderas till patienter som röker eller haft en allvarlig pneumoni. Lungröntgenkontroll efter sex till åtta veckor övervägs vid komplicerat förlopp, kvarvarande symtom samt för nuvarande eller tidigare rökare som är 40 år och äldre. 

Överväg utredning av astma eller KOL vid anamnes på obstruktivitet.

Komplikationer

Följande komplikationer kan ses vid pneumoni:

  • Svår infektion kan utvecklas till acute respiratory distress syndrome (ARDS) och sepsis.
  • Pleuravätska kan orsaka kvarstående feber, dyspné och smärta. 
  • Obstruktivitet kan ses i efterförloppet.
  • Kardiella besvär som hjärtsvikt och förmaksflimmer förekommer främst hos äldre.
  • Lungabscess och empyem är ovanliga komplikationer.

Försäkringsmedicin och intyg

Sjukskrivning

Vanlig sjukskrivningstid är en till två veckor men är varierande beroende på pneumonins svårighetsgrad och eventuell samsjuklighet.

Pneumoni, Socialstyrelsen

Patientmedverkan och kommunikation

Stöd och information för patient och närstående

Relaterad information

Covid-19 - Nationellt vårdprogram, Svenska infektionsläkarföreningen

Strama, Samverkan mot antibiotikaresistens

Samhällsförvärvad pneumoni - Vårdprogram från SILF, Svenska infektionsläkarföreningen

Sidinformation

Nationellt innehåll godkänt

2025-03-26

Godkänt av

Nationellt programområde infektionssjukdomar

Region Jönköpings läns tillägg godkänt

2023-02-28

Tillägg godkänt av

Region Jönköpings län

Källa

1177 för vårdpersonal

Vårdnivå

Primärvård