Kikhosta

Kikhosta (pertussis) orsakas av bakterien Bordetella pertussis och kan förekomma hos både vuxna och barn. Eftersom varken vaccination eller genomgången infektion ger livslång immunitet förekommer kikhosta fortfarande i samhället och är en viktig differentialdiagnos vid långvarig hosta. Spridningen sker via dropp- eller kontaktsmitta och smittsamheten är hög. Vid förekomst i en familj smittas 90 % av de som inte är immuna.

Smittsamheten är störst de första veckorna efter insjuknandet, men kan vara upp till tre veckor från start av kikningar eller hostattacker. Infektion orsakad av kikhosta ger cirka 15 års immunitet och skyddet efter vaccination är betydligt kortare.

Kikhosta kan orsaka svår sjukdom hos spädbarn, särskilt barn som inte hunnit vaccineras. Spädbarn smittas ofta av nära anhöriga. Därför bör alla gravida med nära förestående förlossning hanteras som en riskgrupp med tanke på risken för det nyfödda barnet att smittas.

Riskgrupper för att utveckla allvarlig sjukdom är:

• barn födda prematurt och barn med låg födelsevikt
• spädbarn, främst barn under sex månader
• barn med hjärtlungsjukdom eller fysiska funktionshinder
• personer med astma, KOL eller immunbrist
• rökare
• multisjuka äldre > 65 år.

Inkubationstid för kikhosta är en till tre veckor.

Den typiska kliniska bilden kan delas in i tre faser: den katarrala fasen, fasen med hosta och kikningar samt återhämtningsfasen.

Katarral fas (förkylningsfas) varar i en till två veckor:

• Symtomen startar ofta som en förkylning med ospecifik hosta och eventuellt lindrig feber.
• Spädbarn behöver inte ha förkylningsfas, de kan ha apné som enda symtom.
• De yngsta spädbarnen brukar inte ha feber.

Hosta och kikningar varar under tre till åtta veckor:

• Hostan tilltar och kommer i attacker, ofta förenade med svårighet att andas, så kallade kikningar.
• Kikningarna är en skrällande, krampartad hosta efterföljd av stridorös inandning.
• Hostattackerna avslutas ofta med att patienten hostar eller kräks upp slem. Spädbarn kan i anslutning till attackerna bli slappa och medvetslösa på grund av syrebrist.
• Spädbarn kan sakna hosta och debutera med apnéer, cyanos och bradykardi.
• Hos vaccinerade blir symtomen vanligen mildare.

Återhämtningsfas:

• Så småningom klingar hostattackerna av, men det kan ta flera månader från insjuknandet innan de upphör.

Fråga om:

• närkontakt med spädbarn eller gravida
• graviditet
• vaccinationsstatus
• smitta i omgivningen
• besök i vården under smittsam period
• ungefärligt insjuknandedatum.

Notera följande:

• allmäntillstånd – nedsatt
• ögon – svullnad, subkonjunktivala blödningar
• hjärta och lungor – tänk på att det inte finns några symtom eller fynd på hjärta och lungor som är associerade med kikhosta
• hud – blekhet, cyanos, petekier i ansiktet efter kikningar.

För spädbarn kan kikhosta vara livshotande. Därför krävs särskild uppmärksamhet och omedelbar handläggning hos spädbarn, höggravida kvinnor och personer i alla åldrar som har nära kontakt med små barn.

Bedöm om det finns gravida eller spädbarn som exponerats under smittsam period, det vill säga från symtomdebut till tre veckor efter start av hosta och kikningar. Rådgör med smittskyddsenheten i regionen om gravida eller spädbarn kan ha smittats.

Kikhosta är en anmälningspliktig sjukdom enligt smittskyddslagen.

Exempel på differentialdiagnoser är:

• bronkit av viral genes, framför allt RS-virus
• pneumoni
• obstruktivitet, astma eller KOL.

Handlägg spädbarn omedelbart. Detsamma gäller vid risk för smittspridning till spädbarn.

Barn med kikhosta får vistas i barnomsorg och skola om de är feberfria och allmäntillståndet tillåter. Vårdnadshavare och personal bör upplysas om att smitta finns, framför allt för att skydda ovaccinerade spädbarn som är syskon till förskolebarn eller skolbarn. Smittsamheten minskar några dygn efter insatt behandling. Rådgör med smittskyddsenhet vid behov.

Vaccination erbjuds vid tre, fem och tolv månaders ålder, enligt svenska barnvaccinationsprogrammet. Efter tredje vaccindosen uppnås en hög immunitet (80–90 %) men skyddseffekten minskar redan efter ungefär fem år.

Påfyllnad ges vid fem års ålder samt i årskurs åtta eller nio. År 1979–1996 ingick inte kikhosta i barnvaccinationsprogrammet.

Vaccination mot kikhosta rekommenderas också för gravida från graviditetsvecka 16. Syftet med vaccinationen är att skydda de allra yngsta spädbarnen mot svår sjukdom i kikhosta. För att skyddet ska överföras till barnet bör vaccinationen ske minst två veckor före beräknat förlossningsdatum, men med fördel tidigare för att vaccinationen ska hinna ge skydd om barnet föds för tidigt. Läkarordination krävs. Vaccination rekommenderas vid varje ny graviditet.

Observera att migranter generellt har sämre vaccinationsskydd mot kikhosta, med varierande grad av vaccinationstäckning.

Smittskyddsblad - Smittskyddsläkarföreningen (slf.se)

Kikhosta - 1177