Navigera till sidans huvudinnehåll
OptiAcctest 04

För dig som arbetar med Folkhälsa och sjukvård i Jönköpings län

Styrande dokument

Pneumoni hos barn

Vårdnivå, samverkan och remissrutiner

Vårdnivå och samverkan

Jönköpings län

Primärvård

Barn ≥ 1 år handläggs på vårdcentral vid följande tillstånd:

  • Okomplicerad nedre luftvägsinfektion
  • Pseudokrupp
  • Obstruktivitet vid ÖLI

Barnmottagning

Barn < 1 år handläggs på närmaste barnmottagning vid följande tillstånd:

  • Okomplicerad nedre luftvägsinfektion
  • Pseudokrupp
  • Obstruktivitet vid ÖLI

Barnklinik

Vid nedre luftvägsinfektion med hög feber och allmänpåverkan, misstänkt inläggningsfall - remiss akut till barnkliniken, Länssjukhuset Ryhov.

Omfattning av kunskapsstödet

Denna rekommendation avser att ge stöd vid utredning och behandling av pneumoni hos barn. För information om kikhosta eller tuberkulos hänvisas till separata rekommendationer.

Om hälsotillståndet

Orsaker

Både virus och bakterier kan orsaka pneumonier hos barn. Blandinfektioner är vanligt.

Virusorsakad pneumoni

Virus är vanligaste orsaken till pneumoni hos barn och utgör en majoritet av fallen. Vanliga agens är RS-, influensa-, parainfluensa- och adenovirus.

Bakteriell pneumoni

Bakteriella infektioner uppträder ofta mer sporadiskt men andelen bakteriella pneumonier blir vanligare med stigande ålder. Vanliga agens hos barn är pneumokocker och mer sällan Haemophilus influenzae, grupp A-streptokocker eller Moraxella catarrhalis.

Införandet av pneumokockvaccin i svenska vaccinationsprogrammet 2009 har minskat antalet fall av bakteriell pneumoni. Vaccinet ges vid 3, 5 och 12 månaders ålder.

Atypisk pneumoni

Mykoplasma (Mycoplasma pneumoniae) är vanligt hos skolbarn (> 5 år) och orsakar oftast en övre luftvägsinfektion. Endast ett fåtal utvecklar pneumoni. Inkubationstiden är 1–3 veckor och ofta ses lokala epidemier.

Klamydia (Chlamydia pneumoniae, TWAR) drabbar oftast tonåringar och unga vuxna. Inkubationstiden är flera veckor.

Till atypisk pneumoni kan även kikhosta (Bordetella pertussis) räknas (se separat rekommendation).

Riskfaktorer

Exempel på tillstånd som kan öka risken för recidiverande pneumonier:

  • astma
  • immunbrist
  • malignitet
  • cystisk fibros
  • atelektaser
  • ciliär dysfunktion
  • trakeoesofageal fistel
  • sicklecellanemi
  • cerebral pares, neuromuskulära sjukdomar
  • medfödda hjärtfel.

Utredning

Symtom

Symtombilden vid pneumoni kan variera stort från milda till svåra symtom. De kliniska bilderna nedan syftar till att ge vägledning till misstänkt bakomliggande orsak.

Virusorsakad pneumoni

Symtom som talar för virusorsakad pneumoni:

  • långsamt insjuknande
  • ingen eller måttlig allmänpåverkan (undantag små barn som kan vara sjukare)
  • samtidig förkylning, heshet, exantem, obstruktivitet eller inspiratorisk stridor.

Bakteriell pneumoni

Symtom som talar för bakteriell pneumoni:

  • hög feber med snabbt insjuknande eller akut försämring vid viral luftvägsinfektion
  • påverkat allmäntillstånd och snabb andningsfrekvens
  • ofta hosta, men luftvägssymtom kan saknas helt
  • samtidig buksmärta och kräkningar.

Atypisk pneumoni

Symtom som talar för atypisk pneumoni:

  • långsamt insjuknande med måttlig feber
  • envis skrällig eller torr hosta i attacker
  • ibland snabb andningsfrekvens
  • dessutom vid mykoplasma – långvarig, låggradig feber samt huvudvärk, magtarmbesvär, ledvärk
  • dessutom vid klamydia – långvariga besvär med halsont, tonsillhypertrofi, heshet och ibland produktiv hosta.

Anamnes

Ta anamnes avseende

  • smitta – omgivningsfall, utlandsresa
  • annan sjukdom
  • riskfaktorer
  • yttre orsak – aspiration, utsatt för toxiska gaser
  • vaccinationsstatus.

Status

Ta status avseende

  • allmäntillstånd
  • lungor – andningsfrekvens, andningsljud, perkussion, indragningar
  • hjärta – frekvens, kapillär återfyllnad
  • lymfkörtlar
  • buk
  • saturation, temp.

Tecken på allvarlig infektion

Allvarlig infektion kan misstänkas vid allmänpåverkan, hög feber, takykardi och ökad andningsfrekvens. Följande tabell, baserad på Stramas rekommendationer, kan användas som stöd:

Handläggning vid utredning

Bedöm barnet utifrån klinisk bild och överväg laboratorieprover.

Akut handläggning

Överväg akut bedömning inom specialiserad vård vid misstänkt pneumoni och följande:

  • tecken på allvarlig infektion hos barn – vid medelhög eller hög risk
  • saturation ≤ 92 % eller cyanos
  • barn < 6 månader.

Små barn kan vara svårbedömda och sjukdomen kan vara allvarligare än vad symtomen ger sken av. Barn < 1 år bör därför bedömas frikostigt vid allmänsymtom som trötthet, blekhet och matningssvårigheter, även utan hosta.

Provtagningar

CRP har normalt begränsat värde vid pneumoni hos barn, men kan övervägas för att följa förloppet eller vid oklar diagnos. Överväg nasofarynxprov för PCR vid misstänkt atypisk pneumoni.

Tolkning av CRP:

  • Det kan dröja upp till 24 timmar från symtomdebut innan CRP stiger.
  • CRP > 80 mg/L och symtom på infektion ökar sannolikheten för bakteriell infektion.
  • CRP < 10 mg/L efter > 24 timmar talar emot bakteriell genes.

Undersökningar

Bilddiagnostik

Lungröntgen kan inte skilja på virusorsakad eller bakteriell infektion och bör endast övervägas i vissa fall (gärna i samråd med specialiserad vård):

  • vid allmänpåverkan och takypné (övervakning kan behövas)
  • vid feber och allmänpåverkan utan tydligt infektionsfokus (inga luftvägssymtom, normal urinsticka)
  • vid utebliven eller långsam förbättring (tänk på tuberkulos i riskgrupper)
  • vid återkommande misstänkta pneumonier.

Differentialdiagnoser

Här följer exempel på differentialdiagnoser:

  • förkylning, bronkit, bronkiolit
  • astma (kan försämras vid samtidigt pneumoni)
  • främmande kropp, aspiration
  • viruskrupp
  • tuberkulos (beakta särskilt riskgrupper och ovaccinerade)
  • diabetes med ketoacidos (Kussmauls andning)
  • hjärtsvikt, medfött hjärtfel.

Behandling

Jönköpings län

Strama - samverkan mot antibiotikaresistens

Handläggning vid behandling

Symtomatisk behandling – luftrörsvidgande kan övervägas vid obstruktivitet eller känd astma.

Antibiotikabehandling – rekommenderas vid misstänkt bakteriell pneumoni, behövs sällan vid atypisk pneumoni.

Vid allmänpåverkan och nedsatt saturation – överväg syrgasbehandling och larma ambulans.

Virusorsakad pneumoni

Vid misstänkt virusinfektion har antibiotika ingen effekt, oavsett agens. Ge råd att återkomma vid försämring.

Bakteriell pneumoni

Penicillin V rekommenderas i första hand. Till barn under 5 år kan amoxicillin vara ett alternativ då haemofilus är vanligt.

Atypisk pneumoni

Vid misstänkt atypisk pneumoni behövs sällan antibiotika då det ofta är självläkande. Vid kikhosta hänvisas till separat rekommendation.

Uppföljning

Jönköpings län

Upprepade episoder av obstruktiva luftvägsbesvär, upprepade misstänkta bakteriella pneumonier hos barn < 6 år ska remitteras till närmaste barnmottagning. Barn > 6 år följs upp av primärvården.

Pneumoni med röntgenverifierad atelektas ska kontrollröntgas efter cirka 4 veckor.

Handläggning vid uppföljning

I de flesta fall krävs ingen uppföljning. Vid misstänkt bakteriell infektion rekommenderas telefonkontakt efter tre dagar.

Vid utebliven förbättring eller försämring rekommenderas ny läkarbedömning. Överväg antibiotikabyte och lungröntgen. Överväg byte till erytromycin vid misstanke om mycoplasma.

Komplikationer

Lindrig hosta i 1–2 månader är normalt.

Andra komplikationer är sällsynta, men atelektaser, pleuravätska eller empyem och bronkiektasier förekommer.

Patientmedverkan och kommunikation

Stöd och information för patient och närstående

Relaterad information

Kompletterande underlag

Sidinformation

Nationellt innehåll godkänt

2023-06-19

Godkänt av

Nationellt programområde barns och ungdomars hälsa

Region Jönköpings läns tillägg godkänt

2023-06-19

Tillägg godkänt av

Region Jönköpings län

Källa

1177 för vårdpersonal

Vårdnivå

Primärvård