Astma hos barn, akut anfall

Riskfaktorer för dödlig utgång vid akut astmaanfall hos äldre barn är

• Andnöd med pipande, väsande andning och ofta rosslighet
• Hosta

• Aktuella symtom, debut och duration
• Pågående infektion
• Andra sjukdomar
• Läkemedel
• Allergi
• Fysisk aktivitet

• Allmäntillstånd – barnet orkar inte leka eller prata, tilltagande trötthet eller oro, cyanos
• Lungor – andningsfrekvens, indragningar, auxillär andning, ronki, saturation
• Hjärta – frekvens

Astma kan delas in i svårighetsgrader, vilket styr handläggningen.

• Viruskrupp
• Främmande kropp
• Pneumoni
• Obstruktiv bronkit

• Följ vitalparametrar – andningsfrekvens, saturation och puls.
• Utvärdera effekt och upprepa behandling vid behov.
• Bedöm behov av fortsatt behandling på akutmottagning eller ordinera behandling i hemmet. 

Syrgas

Ge syrgas vid saturation 92 % eller lägre, 5 liter/min på näsgrimma eller 10 liter/min på mask, målsaturation över 92 %.

Beta-2-stimulerare

Ge i första hand beta-2-stimulerare som inhalation i spacer, vid svår astma i nebulisator. Upprepa 1–3 gånger med 20–30 minuters intervall vid behov.

Steroid

Ge steroid peroralt (om barnet kan svälja säkert), som inhalation eller som injektion utifrån svårighetsgrad. Behandlingen har effekt efter 2–3 timmar.

Atrovent

Överväg ipratropium som inhalation i nebulisator vid utebliven effekt eller kraftig hjärtklappning. Kan ges tillsammans med beta-2-stimulerare. Upprepa vid behov tre gånger med 20–30 minuters intervall.

Adrenalin

Överväg adrenalin vid utebliven effekt vid svår astma, som inhalation eller injektion (intramuskulärt i lårets utsida). Upprepa med 20–30 minuters intervall vid behov. Kontrollera puls regelbundet.

Rekommendera fortsatt behandling och uppföljning (skriftligt) utifrån om barnet har en astmadiagnos med underhållsbehandling eller enbart sporadisk behandling i samband med infektioner.

Ge råd om att alltid ge beta-2-stimulerare vid symtom, initialt 2–4 doser med 30 minuters mellanrum, därefter var 3–4:e timme. Sök akut sjukvård vid utebliven eller enbart kortvarig effekt.

Ett akut anfall tyder på bristande astmakontroll och patientens underhållsbehandling bör ökas enligt behandlingstrappan (steg 1–5) för astma hos barn.

Vissa barn, särskilt yngre barn (0–5 år), kan behöva ny klinisk bedömning inom några dagar. Dessutom bör barn som haft ett akut anfall följas upp inom sex veckor.

• Vid svåra besvär – larma ambulans, ge akutbehandling.
• Vid måttliga besvär – ge akutbehandling.
• Vid lindriga besvär – ge akutbehandling vid behov, ordinera behandling i hemmet.