Denna webbplats använder sig av JavaScript, vilket verkar vara inaktiverat i din webbläsare. För bästa upplevelse och möjlighet att ta del av allt innehåll bör du slå på JavaScript eller byta webbläsare.
Styrande dokument
Rinosinuit, kronisk
Om hälsotillståndet
Denna rekommendation avser att vara ett stöd vid utredning av kronisk rinosinuit hos vuxna och barn.
Definition
Rinosinuit är en inflammation i nässlemhinnan som kan ge både nästäppa och snuva och som kan delas in i akut och kronisk. Kronisk rinosinuit anses föreligga vid symtom i mer än tre månader.
Orsaker
Infektiös rinosinuit
Kronisk postinfektiös rinosinuit orsakas av en akut infektion med kvarvarande långdragna symtom och neutrofil inflammation i nässlemhinnan.
Allergisk rinosinuit
Intermittent allergisk rinosinuit orsakas ofta av pollenallergi medan persistent ofta orsakas av kvalster-, mögel- eller pälsdjursallergi.
Vasomotorisk rinosinuit
Orsaken till vasomotorisk rinosinuit är en hyperreaktiv slemhinna som reagerar på exempelvis damm, rök, kyla, torr luft eller starka dofter. Olika kliniska bilder finns beskrivna.
Gubbsnuva, takdropp – ofta vid temperaturväxlingar.
Gustatorisk – efter måltid, exempelvis starka kryddor.
Graviditetsorsakad – hormonellt utlöst.
Läkemedelsorsakad – oftast vid överförbrukning av avsvällande nässpray. eller näsdroppar, men även vid användning av läkemedel som NSAID, citalopram, ACE-hämmare.
Yrkesrelaterad – olika kemiska ämnen eller irritanter i arbetsmiljön.
Näspolypos
En eosinofil inflammation i nässlemhinnan kan leda till polypbildning. Ofta föreligger en samsjuklighet med astma och ibland även intolerans mot ASA/NSAID, vilket indikerar svårare sjukdom (Samters triad).
Andra orsaker
Främmande kropp.
Konka- eller adenoidhypertrofi, koanalatresi.
Septumdeviation efter trauma.
Odontogen sinuit.
Malignitet.
Inflammatorisk systemsjukdom som sarkoidos, granulomatös polyangit, cystisk fibros.
Utredning
Symtom
Allmänna symtom
Nästäppa eller snuva – ensidig eller bilateral, sidoväxlande eller konstant.
Snuva – klar, missfärgad, blodtillblandad, vattnig eller tjock.
Nysningar eller klåda.
Klinisk bild
Allergisk rinosinuit – nysningar och klåda, tunn och genomskinlig sekretion, ofta konjunktivit.
Vasomotorisk rinosinuit – vattnig bilateral droppsnuva utan nästäppa.
Främmande kropp – ensidig illaluktande sekretion, främst hos barn.
Malignitet – ensidig nytillkommen nästäppa som inte växlar sida, återkommande ensidig blodig sekretion.
Anamnes
Infektion – i tand eller övre luftvägarna.
Allergi – hereditet, känt allergen, atopisk sjukdom, årstids- eller dygnsvariation.
Astma eller annan sjukdom.
Irritanter – misstänkta faktorer i bostads-, fritids- eller yrkesmiljö.
Trauma.
Läkemedel – inklusive receptfria, naturläkemedel.
Rökning
Status
Allmäntillstånd
Näsa – inklusive främre rinoskopi, gärna före och efter avsvällning
Mun och svalg
Öron
Lungor
Handläggning vid utredning
Utredning av kronisk rinosinuit baseras främst på klinisk bild.
Misstänkt allergi bör utredas enligt särskild rekommendation.
Förbättrad passage efter avsvällning talar för inflammatorisk orsak, som allergisk eller vasomotorisk rinosinuit.
Utebliven effekt av avsvällning talar för strukturell orsak, som septumdeviation, näspolyp, främmande kropp eller malignitet.
Följande tillstånd bör utredas inom specialiserad vård:
misstänkt malignitet (skyndsam remiss enligt SVF för huvud- och halscancer)
ensidig polyp
utbredda sårskorpor eller sår som inte läker
yrkesrelaterade besvär
bakomliggande systemsjukdom
kronisk rinosinuit hos barn.
Undersökningar
Bilddiagnostik
Lågdos DT sinus kan övervägas vid oklar kronisk rinosinuit utan näspolypos som inte förbättras på behandling med nasala steroider.
Differentialdiagnoser
Gastroesofageal reflux (GERD)
Kroniskt smärttillstånd i ansikte
Temporomandibulär sjukdom
Behandling
Handläggning vid behandling
Behandla utifrån misstänkt diagnos. Samråd med specialiserad vård vid utebliven behandlingseffekt eller oklar diagnos.
Följande kan rekommenderas oberoende av orsak:
rökstopp vid rökning
optimerad behandling vid astma eller allergi
eliminering av eventuella utlösande faktorer
koksaltsköljning av näsa
höjd huvudända på säng eller näsvingevidgare vid nattlig nästäppa.
Vasomotorisk riniosinuit
Nasal steroid – ge maxdos i 4 veckor och utvärdera därefter.
Nasalt ipratropium – prova vid gubbsnuva.
Näspolypos
Nasal steroid – ge maxdos i fyra veckor och utvärdera därefter. Trappa ned till lägsta underhållsdos. långtidsbehandling behövs ofta.
Peroral steroid – överväg en kur vid utebliven effekt av nasal steroid hos vuxna. Ge tablett prednisolon 30 mg x 1 i en vecka, 20 mg x 1 i en vecka, 10 mg x 1 i en vecka.
Kirurgi – remittera för bedömning inom specialiserad vård vid utebliven effekt av behandling.
Förebyggande åtgärder
Avsvällande näsdroppar eller nässpray
Förebygg läkemedelsutlöst rinit genom att endast använda avsvällande nässpray eller näsdroppar under så kort tid som möjligt, högst 10 dagar. Rekommendera den svagaste koncentration som hjälper, helst utan konserveringsmedel.
Fysiologiskt koksalt för nässköljning
Vid sekretion eller torra slemhinnor är nässköljningar med koksalt ett skonsamt sätt att rengöra näsan. Sköljningen görs med en speciell kanna eller spruta, lösningen kan också dras in i näsan ur en kupad hand.
Lösningen utgörs av ett kryddmått salt per deciliter kroppsvarmt vatten (behöver inte kokas upp).
