Navigera till sidans huvudinnehåll
OptiAcctest 04

För dig som arbetar med Folkhälsa och sjukvård i Jönköpings län

Styrande dokument

KOL-exacerbation

Omfattning av kunskapsstödet

Detta kunskapsstöd gäller akut handläggning vid KOL-exacerbation.

Personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp

Andra relaterade kunskapsstöd

Om hälsotillståndet

Definition

En exacerbation av KOL definieras som en akut försämring inom två veckor med ökade luftvägssymtom, såsom dyspné, hosta och ökad slemproduktion. Symtomen ska vara värre än den normala variationen från dag till dag och kräver intensifierad behandling.

Vissa patienter drabbas aldrig av exacerbationer, medan andra drabbas ofta. Om det inträffar två eller fler exacerbationer per år talar man om frekventa exacerbationer.

Vanligaste orsaken till försämring av KOL är akut exacerbation.

Orsaker

Akut KOL-exacerbation orsakas i två tredjedelar av fallen av en infektion. Virus och bakterier är ungefär lika vanliga och dubbelinfektion förekommer ofta:

  • virus – särskilt rhinovirus
  • bakterier – särskilt Haemophilus influenzae, Streptococcus pneumoniae, Moraxella catarrhalis och Pseudomonas aeruginosa
  • övriga orsaker – till exempel luftföroreningar.

Utredning

Symtom

En exacerbation karakteriseras av minst två av tre nedanstående symtom:

  • nytillkomna missfärgade upphostningar (sputum eller slem)
  • ökad mängd upphostningar
  • ökad dyspné.

Svårighetsgradering av KOL-exacerbation

En klinisk bedömning av samtliga faktorer och övriga intryck krävs i varje enskilt fall.

Parameter

Lindrig

Medelsvår

Svår

Allmänpåverkan

Obetydlig

Lindrig-måttlig

Måttlig-uttalad

Dyspné, subjektivt mätt med VAS (0–10)

< 5

≥ 5

≥ 5

Andningsfrekvens

< 24 andetag/min

≥ 24 andetag/min

≥ 24 andetag/min

Hjärtfrekvens

< 95 slag/min

≥ 95 slag/min

≥ 110 slag/min

SpO2 i vila

≥ 93 % och sänkning från patientens normalvärde ≤ 3 %

< 93 % eller sänkning med > 3 % från normalvärde

< 90 % eller sänkning med > 5 % från normalvärde

CRP

< 10 mg/L

≥ 10 mg/L

≥ 10 mg/L

Status

Utöver parametrar i tabell 1 bedöm följande:

  • kroppstemperatur
  • lungor – ronki, rassel, förlängt expirium
  • blodtryck
  • syresättning – cyanos.

Handläggningen styrs av svårighetsgrad utifrån fynd i status.

Provtagningar

Överväg att ta följande prover vid utredningen:

  • CRP vid misstanke om pneumoni (normalt värde utesluter inte bakteriell infektion)
  • sputumodling vid upprepade infektioner eller terapisvikt.

Undersökningar

Radiologi

Följande röntgenundersökningar kan vara aktuella:

  • lungröntgen – vid misstanke om pneumoni, pneumothorax, pleuravätska
  • datortomografi – vid misstanke om annan diagnos.

Differentialdiagnoser

Andra orsaker till patientens symtom:

  • hjärtsvikt
  • akut kranskärlssjukdom
  • pneumothorax
  • lungemboli
  • akut arytmi
  • pneumoni
  • sepsis.

Flera av ovanstående tillstånd kan uppstå av eller i samband med en KOL-exacerbation. Svår infektion som sepsis eller pneumoni kan vara svår att skilja från svår KOL-exacerbation.

Behandling

Handläggning vid behandling

Behandla exacerbation baserat på symtomens svårighetsgrad:

  • Vid lindrig till medelsvår exacerbation – ge akut behandling och ordinera fortsatt behandling i hemmet om detta bedöms vara patientsäkert.
  • Vid svår till livshotande exacerbation – larma ambulans och ge akut behandling.

Symtom talande för bakomliggande bakteriell infektion är:

  • missfärgning av sputum
  • ökad mängd sputum eller ökad dyspné.

Behandlingsval

Akutbehandling

Vid akut behandling är det viktigt att tänka på att:

  • kontinuerligt följa andningsfrekvens, hjärtfrekvens och saturation
  • vid otillräckligt svar på akutbehandling – skicka patienten akut till sjukhus.
Syrgas

Behandla akut andningssvikt med syrgas:

  • vid hypoxi ges syrgas för att eftersträva 88–92 % i saturation
  • normalt räcker 1 till max 2 liter per minut
  • beakta risken för koldioxidretention.
Luftrörsvidgande

Spray och spacer anses lika bra som nebulisator och har andra fördelar. En fördel är att de kan användas i hemmet samt minskar risk för virussmitta via aerosol.

Luftrörsvidgande är en del av akutbehandlingen. Behandla enligt följande:

  1. I första hand behandling i spacer med något av dessa, eller båda preparat:
    • Salbutamolspray 0,1 mg/dos, 4–10 separata doser. Effekt av salbutamol kan bedömas snabbt och dosen kan upprepas var 20:e minut under sammanlagt en timme. 
    • Ipratropiumspray 20 µg/dos, 4 separata doser:
      • Ta minst 5 andetag per dos.
      • Ipratropiumspray har långsammare effekt och kan bedömas efter cirka 45 minuter. Effekten kan vara svag om patienten redan står på långverkande antikolinergika (LAMA).
  1. I andra hand behandling i nebulisator. Läkemedlen kan kombineras och inhalationen kan upprepas efter 30–45 minuter:
    • salbutamol 2,5–5 mg
    • iptratropium 0,5 mg.

Subakut behandling

Steroider

Behandla med steroider:

  • Prednisolon 25–30 mg (5–6 tabletter á 5 mg) eller betametason 3 mg (6 tabletter á 0,5 mg):
    • Dosering en gång per dag, helst på morgonen. Behandlingstid 5 dagar.
    • Behövs ej vid lindrig exacerbation.
Antibiotika

Ge endast antibiotika vid misstanke på bakteriell infektion, det vill säga vid:

  • missfärgat sputum
  • ökad mängd sputum eller ökad dyspné.

Ge i första hand:

  • amoxicillin 750 mg x 3 i 5–7 dagar
  • doxycyklin 200 mg x 1 i 3 dygn, sedan 100 mg x 1 i 4 dygn.

Ge i andra hand (till exempel vid allergi eller tidigare resistens på odling):

  • amoxicillin/klavulansyra 875/125mg x 3 i 5–7 dagar
  • sulfametoxazol/trimetoprim 800/160 mg x 2 i 5–7 dagar.

Överväg sputumodling, framför allt vid upprepade exacerbationer eller terapisvikt. Behandla enligt odlingssvar vid terapisvikt.

Vård i hemmet

Efter akut behandling ta ställning till om patienten fortsatt kan behandlas i hemmet. Exacerbation av KOL är förenlig med påtagligt ökad mortalitet, framför allt i kardiovaskulär komplikation som kan kräva inneliggande vård.

Om patienten fortsatt ska behandlas i hemmet tänk på följande:

  • Skicka med skriftlig behandlingsplan.
  • Ordinera bronkvidgare upp till åtta gånger dagligen.
  • Ordinera steroider och eventuellt antibiotika.
  • Remittera eller hänvisa till fysioterapi för behandling med PEP (positive expiratory pressure) samt konditions- och styrketräning.
  • Instruera om när och hur patienten ska söka akut vård.
  • Planera för avstämning dagen efter för att kontrollera att patienten blir bättre.
  • Planera för klinisk uppföljning inom sex veckor.

Uppföljning

Uppföljningen kan ske hos läkare eller KOL-sjuksköterska och bör äga rum inom sex veckor efter exacerbationen. Vid besöket bör följande åtgärder genomföras:

  • bedömning av symtom
  • optimering av underhållsbehandling med behandlingsplan för egenvård
  • utvärdering av läkemedelsbiverkan, inhalationsteknik och behandlingsföljsamhet.

Vid behov:

  • remiss till fysioterapeut
  • remiss till arbetsterapeut
  • hjälp till rökstopp
  • remiss till dietist.

Komplikationer

En exacerbation är en mycket allvarlig händelse med starkt negativ inverkan på prognosen. Exacerbationer medför bland annat försämrad livskvalitet, snabbare försämring av lungfunktionen och ökad risk för förtida död. Inte minst ökar risken för framtida exacerbationer och patienten kan därmed hamna i en negativ spiral.

Försäkringsmedicin och intyg

Sjukskrivning

Vid exacerbationer kan patienten behöva sjukskrivning även i tidiga stadier av KOL. Detta då den sammantagna sänkningen av funktionsförmågan kan bli betydande.

För mer information: Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL), försäkringsmedicinskt beslutsstöd, Socialstyrelsen

Patientmedverkan och kommunikation

Stöd och information för patient och närstående

Relaterad information

Socialstyrelsens riktlinjer:

Nationella riktlinjer: astma och KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom), Socialstyrelsen

Läkemedelsverkets rekommendationer:

Behandling av KOL-exacerbation, Läkemedelsboken

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) – behandlingsrekommendation, Läkemedelsverket

Sidinformation

Nationellt innehåll godkänt

2025-12-16

Godkänt av

Nationellt programområde lung- och allergisjukdomar

Källa

1177 för vårdpersonal

Vårdnivå

Primärvård