Hjärtstopp

Hjärtsjukdom orsakar ungefär hälften av hjärtstoppen hos vuxna. Cirka var femte hjärtstopp hos vuxna har ventrikeltakykardi eller ventrikelflimmer som första rytm. Denna kan brytas med defibrillering.

Andningsstopp, exempelvis drunkning eller kvävning, är vanligaste orsaken till hjärtstopp hos barn. Barn har sällan en rytm som kan defibrilleras.

1. Bedöm livstecken – om patienten är medvetslös och har onormal eller ingen andning – misstänk hjärtstopp!
2. Larma – ropa på hjälp, be någon ringa 112.
3. Skapa fri luftväg.
4. Påbörja S-HLR – 30:2 (30 kompressioner, 2 inblåsningar), 100–120 kompressioner/minut.
5. Hämta defibrillator – anslut och följ råd.
6. Syrgas – ge 10 liter/minut på mask samt använd basala hjälpmedel du behärskar som till exempel svalgtub eller ventilera med mask och blåsa.
7. Dokumentera – åtgärder och tider, exempel på dokumentationsmall finns i länk nedan.
8. Analysera rytmen varannan minut. Defibrillatorn gör detta automatiskt.
9. Sätt perifer venkateter.

Arbetsblad A-HLR 2021

Handlingsplan HLR vuxen för sjukvårdspersonal (poster i pdf)

1. Bedöm livstecken – vakenhet, andning.
2. Ropa på hjälp men lämna inte barnet.
3. Om barnet är vaket, andas och hostar eller talar, misstänk luftvägsstopp och ge 5 ryggslag, därefter 5 buktryck. Handlingsplan att sätta på arbetsplatsen finns nedan.
4. Om barnet inte är vid medvetande och inte andas normalt eller inte alls, misstänk hjärtstopp.
5. Skapa fri luftväg – gör 5 inblåsningar (gärna andningsmask).
6. Påbörja S-HLR – 15:2 (15 kompressioner, 2 inblåsningar), 100–120 kompressioner/minut.
7. Larma – ring 112 (efter minst 1 minut S-HLR, om ingen annan kan ringa).
8. Hämta defibrillator – anslut och följ råd.
9. Dokumentera – åtgärder och tider. Exempel på arbetsblad finns i länk nedan.
10. Analysera rytmen varannan minut. Defibrillatorn gör det automatiskt.

Handlingsplan luftvägsstopp 2021 (poster i pdf)

Arbetsblad HLR barn 2021

Handlingsplan barn för sjukvårdspersonal (poster i pdf)

Målsättning är att larma och starta S-HLR inom 1 minut, koppla upp defibrillatorn inom 3 minuter samt defibrillera (vid VT eller VF). 

• Vuxna och barn från 1 år – 5–6 cm kompressionsdjup. Använd en eller två händer för att nå rätt djup utifrån hur stor patienten är.
• Barn 0–1 år – 4 cm eller 1/3 av bröstkorgens höjd i kompressionsdjup. Använd i första hand bägge händernas tummar och i andra hand ena handens två fingrar.

• Inblåsningar bör ge synlig höjning av bröstkorg.
• Kompressioner bör utföras korrekt avseende placering på bröstkorgen (mitt på), frekvens (100–120/minut) och djup (5–6 cm) med uppsläpp helt mellan kompressionerna.
• Minimera avbrott i kompressionerna. Fortsätt tills patienten vaknar eller ambulanspersonal tar över. Gör endast uppehåll på maximalt 10 sekunder för att låta defibrillatorn analysera rytmen, laddas upp och defibrillera.

• Vid återkomst av puls – om behov finns, fortsätt ventilera med 10 inblåsningar/minut och titrera syrgasen till 94–98 % saturation.
• Om patienten vaknar – bedöm och åtgärda enligt A-B-C-D-E systematisk undersökningsteknik.