Buksymtom hos barn, akut

Diarré innebär enligt WHO > 3 lösa/vattentunna avföringar per dag (eller fler än normalt för individen). Spädbarn har ofta som normaltillstånd frekventa lösa avföringar.

Indelning görs kliniskt enligt följande:

Kräkning innebär en ofrivillig eller självorsakad uppkastning av maginnehåll som kan ha många olika orsaker. Kräkningar med samtidig diarré är oftast orsakad av gastroenterit. Kräkningar utan diarréer kräver bredare diagnostiskt tänkande.

Även infektioner utanför buken ger ofta buksymtom hos barn, exempelvis sepsis, meningit, urinvägsinfektion, pneumoni, tonsillit.

• Förstoppning – vanlig orsak till buksmärta hos barn, särskilt i förskoleåldern.
• Invagination – ofta tunntarm som dras in i kolon, vanligast < 2 års ålder.
• Volvulus – rotation av tarm, oftast hos barn < 1 år.
• Adherensileus – efter operation.
• Pylorusstenos – hypertrofi av pylorus vid cirka 4–12 veckors ålder.
• Inklämt ljumskbråck – vanligast de första åren, oftast hos pojkar.
• Hirschsprungs sjukdom – medfödd avsaknad av ganglieceller i distala kolon.

• Pojkar (alla åldrar) – testistorsion, torsion av Morgagnis hydatid, epididymit.
• Flickor (från puberteten) – graviditet (särskilt extrauterin), ovarialtorsion, ruptur av ovarialcysta, endometrios, salpingit.

• Intoxikation – läkemedel, kemikalier, växter, svamp, droger, alkohol.
• Trauma – cykelolycka, trafikolycka, fall från höjd.
• Främmande kropp – nedsvalt föremål (passerar ofta, men kan ibland fastna, oftast i esofagus).
• Misshandel.

• Malignitet – leukemi, buktumör, hjärntumör.
• Allvarlig matallergi – anafylaxi, födoämnesinducerat enterokolitsyndrom (FPIES), eosinofil esofagit eller enterit.
• Endokrin – nydebuterad diabetes, ketoacidos, akut binjuresvikt, hypertyreos.
• Vaskulit – Henoch-Schönleins purpura.
• Meckels divertikel – kan ge ileus eller blödning.
• Förhöjt intrakraniellt tryck – hjärntumör, hjärnskakning, pseudotumor cerebri, hjärnblödning.
• Konkrement – njursten, gallsten.
• Hereditär – familjär medelhavsfeber, akut intermittent porfyri (främst tonåringar).
• Ledrelaterade tillstånd – exempelvis coxit, spondylit, osteomyelit.
• Psykisk ohälsa.

Dehydrering och perifer cirkulation kan bedömas utifrån kliniska tecken. Ju fler tecken, desto högre sannolikhet för en kliniskt betydelsefull dehydrering. Exempel på kliniska tecken:

Allvarlig infektion kan misstänkas vid allmänpåverkan, feber, takykardi och ökad andningsfrekvens. Följande tabell, baserad på Stramas rekommendationer, kan användas som stöd:

• Medelhög eller hög risk för allvarlig infektion enligt Strama.
• Kliniskt betydelsefull dehydrering.
• Ihållande buksmärta – särskilt hos barn < 6 månader eller vid misstänkt smärta > 12 timmar.
• Kräkningar – ihållande, blodiga eller gallfärgade (gulgröna).
• Avföring – blodig, melena, nattlig eller uttalad diarré (särskilt vid ökande frekvens).
• Andra fynd – peritonit, resistens i buk eller ljumske, ömmande testikel, ledsmärta, purpura, hematuri.
• Misstänkt akut gynekologisk orsak.
• Misstänkt nydebuterad eller tidigare känd diabetes eller njursvikt.
• Yttre orsaker – intoxikation, trauma, främmande kropp, misstänkt misshandel.

Vid avsaknad av alarmerande kliniska fynd rekommenderas fortsatt utredning utifrån misstänkt bakomliggande orsak, vid behov i samråd med specialiserad vård.